Små-ångest

Idag stoppade jag i mig en kladdkaksmuffins. Ååååååå vad gott det var! I stunden var det värt det.

Nu ligger jag och funderar på hur morgondagen kommer bli... Kommer lilla A få ont i magen? Kommer han skrika okontrollerat & otröstbart, rakt ut utan slut? Kommer BVC-besöket bli det jobbigaste besöket hittills? Kommer jag kunna äta choklad snart igen???



Helgmys

När lillkillen ger mig tid att tillaga en lax-, spenat- och ricottapaj och tid till att locka håret... 

Åh vad härligt med en nöjd bebis! 



Fredag hela veckan

Känslan när jackan bara går lättare och lättare att knäppa... 

Igår var jag & Alfons och hälsade på vår barnmorska. Jag har gått ner graviditetskilona. Plus lite till. Amningen och dagliga promenader tycks göra sitt!  


Just nu ligger Alfons i min famn och sover efter lite mat. Han snusar så nöjt. 

Finns det något bättre än ett nöjt barn..?

<3

Idag är min lilla skrutt 7 veckor. 7 veckor!? 

Det firade Alfons med att vända sig från mage till rygg. 

Han är så stark min lilla kille! 




A




Lördagkväll

Hur jag känner mig just nu

Varm vetekudde på den stela amningsnacken och varmt kamomillte i koppen. Grabben har äntligen fått lite ro i kroppen och somnat. Jag får äntligen sätta min tunga kropp i soffan för att dricka mitt te varmt och kolla på några avsnitt desperate housewives

Inne i den här stela kroppen finns en enorm tacksamhet, varpå försöket till ett leende på bilden.


Livet med en bebis.

Vi kämpar på! 

När graviditeten var över kände man någon slags frihetskänsla; att få vara själv i min kropp, att kunna titta och pussa på min fina kille när jag vill. Att kunna äta vad jag vill! 

Icke. Matintaget känns mer strikt än någonsin nu när man ammar. Allt det där goda har jag på ett eller annat sätt få gett upp nu. Choklad, kaffe, te, vindruvor (all frukt förutom bananer faktiskt), bönor, grönsaker, lök, chili och peppar. 

Nu verkar ju våran kille lida något så fruktansvärt av omogen tarm och gaser, vilket är otroligt jobbigt för oss alla tre när attackerna sätter igång. Så jag börjar bli lite desperat - jag gör vad som helst för att han ska slippa sin magknip! 

Magmassage, bära honom på ett visst sätt, kamomillte, magdroppar och gudars mostrar... Vi har verkligen provat allt! Nu går man och hoppas att det snart ska gå över. 

Det är lite där ni har mig just nu. 

Who run the world? GIRLS!

När pojken är otröstbar och mamman behöver lite extra energi dansar vi till den här: 


Morgonmys <3

Mage mot mage. 

Finns det något mysigare än att ligga och titta på sin nöjda bebis och lyssna på hans lugna andetag..? 



Min fina kille. MIN!

Kan. Inte. Sluta. Titta. 





Min gose!

Med den här mössan går det inte vara annat än söt - trots magknipet ! 



Usch för elaka magar!

Idag är första dagen sen i söndags som jag kunnat få i mig något ordentligt att äta. Jag vet inte om jag varit magsjuk eller fått i mig något konstigt, för min mage har inte varit som den brukar! Hela natten till måndag fick jag springa upp en gång i halvtimmen för att kräkas. Sen dess har jag bara känt mig sur i magen, ständig känsla av illamående. Idag gick känslan över till hunger. Vi åt risgrynsgröt och ostmacka till kvällsmat och det var gott! Det kanske inte är så konstigt att jag inte kan sova och känner mig pigg nu när klockan snart slår tolv - såhär mycket energi har inte min kropp fått sammanlagt på tre dagar!? 

Jag ligger i sängen nu och tänker på hur mycket jag måste somna, för snart är det dags att amma igen, och det skulle vara skönt att få sova lite mellan gångerna... 

Och påtal om lilleman så hoppas jag verkligen att han klarar sig från hemska magbakterier! Han verkar pigg ändå och vi byter flera kissblöjor om dagen, och han tycks må bra, så det är skönt! Vad vi alla skulle vilja slippa nu är den där hemska magknipen han har imellanåt. Det mullrar i hans mage och han gör inget annat än att spänna sig och skrika för allt han är värd. Stackarn! Jag skulle ta magknipen om jag bara kunde, alla gånger! 






RSS 2.0