Här hade vi klätt på oss och precis fått en körning till Falun. Bara släcka grillen och lämna potatisgratängen hemma. 

Nu är vi hemma. 

Grabben skrek sig svettig hela vägen till Borlänge, där fick jag lov att stanna och pussa, krama och gosa ner näsan i bebis hud och lova honom att han aldrig ska få skrika så förtvivlat, så länge igen. Hur många gånger kan ett mammahjärta gå sönder? Av ren kärlek. Det är tur att grabben inte är långsint, för direkt när leendet kommer fram känns allt förlåtet. Hjärtat blir helt igen. Alltid så när grabben är nöjd och glad. Då är jag nöjd och glad. 

Allt för min lilla älskling. Kärleken till sitt barn är tammetusan den största av all kärlek. Jag visste inte att man kunde älska på den här nivån förut... 

Allt för dig.