Upp som en sol & ner som en pannkaka

Vet ni vad som är bland det värsta som finns??

När man planerat något, under en längre tid, och verkligen sett fram emot det. Och så bara... Blir det inte av!

Det suger...

Jag blev bara allmänt opepp. På allt.
Vill inte. Orkar inte. Blir inge. Ska inte.

Eller, ska jag?
Känns bara så jävla ensamt och sorgligt att åka själv...


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0