Huset på Rosen

Nu börjar det hända grejer! 
 
Köket börjar äntligen ta form i huset. De sista skåpen skall skruvas på plats och ugn, fläkt och spishäll skall installeras inom kort. Alla skåp och lådor är ihopskruvade och väntar bara på att få komma på sin rätta plats. Man kan se helheten och det kommer bli SÅ fint! Valet av kakel är också gjort, och det blir ett helt vanligt vitt 10x20 kakel, dock ej fasat och istället för blankt kakel kommer det bli matt, med en vit fog. Nu börjar jag smått se och söka efter inredningsdetaljer istället för gipsskivor, grundfärg och slip-papper. Det är verkligen ett bevis på att vi snart är klara med grovjobbet, och att vi snart kan börja dekorera och bo in det. 
 
Hallen står klar, och likaså sovrummen. Vardagsrummet är också så gott som klart. Där fattas bara några taklister.Där har jag inte kunnat hålla mig och har redan köpt på mig en del inredning. Så roligt! TILL EXEMPEL beställde jag nyss en ny soffgrupp... En jättefin serie med en böjd 4-sits soffa med tillhörande fåtölj och fotpall, i grå klädsel. Den kommer göra sig så fin i vårt hem. 
 
Lägenheten är dessutom uppsagd och vi kommer inte bo här efter april! Förstår ni?! Jag behöver inte spendera en enda sommar till i den här lägenheten! Det är helt fantastiskt! Istället för att svettas här uppe i vårt penthouse, utan balkong, knappt kunna öppna fönstrerna och inte ha tillgång till någon uteplats... Så kommer jag istället bara kunna öppna upp en dörr och ta ett kliv ut direkt i gräset. Kan sitta och mysa på min veranda, eller dricka en kopp kaffe i förmiddagssolen på entrétrappen på framsidan av huset. Ahhh... Jag riktigt njuter av den tanken. 
 
 
 
 

Söndag

Som att öppna kylen/skafferiet flera gånger om dagen, men hittar ändå inte det som man är sugen på... 

Det är något som fattas men jag kan inte sätta fingret riktigt på vad det är. 

Jag har ingenting att se fram emot sa jag till Robert igår. Det är något som fattas. Vad vill jag? Vad är det jag känner? Eller inte känner..? 

Vi skolar in grabben på dagis just nu. Vi ska beställa nytt kök om bara ett par veckor. Alla hjärtansdag. Fira vår 2-åring. Flytta in i huset! Osv osv. Jag har ju hur mycket som helst att se fram emot. Egentligen. 

Vad är det som fattas mig? 




Egentid och så

Det snöar ute. Alfons sover middag i vår säng. Jag sitter och dricker te, tittar på New Girl och stickar. Så himla mysigt! 💖 

Jag passar på att sticka nu medan det finns tid att sitta i soffan på eftermiddagarna. Jag passar på att sticka några gästtofflor till vårt HUS

Alltså, fattar ni?!? Vårt hus. Vi har ett hus! 🏡 

Och snart har vi ett gäng gästtofflor också, som ni kan ha på er när ni hälsar på 😄 




Vill ha ork och pengar !

Jag har inredningskli i fingrarna! Men plånboken säger något annat... 

Jag skulle vilja riva ut all textil och pynt och bara "börja om", byta ut och köpa nytt och fräscht! Jag har fått dille på mattor! Den här är en favorit, och en dag ska jag ha den 😊 






9 tår och en trasig

Just nu blev jag serverad en kopp te och skorpor. Alfons somnade för ett par timmar sen. Robert har på ett dygn blivit min lilla betjänt...

Igår eftermiddag härjade Alfons på som vanligt. Han knuffade till en spegel, som står lutad mot sovrumsväggen, så den håller på att välta över honom. Jag hann resa mig och hoppa dit och, med nån typ av reflex, slår jag bort spegeln så att den inte ska hamna i grabbens huvud. Istället landar spetsen på spegelkanten rakt på min lilltå! Alfons som nyss grät (av förvåning & rädsla) blir alldeles stum och tror sin mamma blivit knäpp som kastat sig på golvet och fulgråter & skrattar samtidigt. När jag tar av mig strumpan och riktigt ser hur hudfärgen runt tån ändras till blå, lila och rött börjar jag gråta på riktigt. Det gör riktigt ont!!! 

Jag kunde inte stå på foten och att vicka på tån gjorde jätteont! 

Efter kvällsmaten får jag skjuts till jourmottagningen som gissar på att jag fått en spricka i tån, men vi bokar tid för röntgen för att vara på den säkra sidan. Jag fick foten lindan och låna ett par kryckor.

I förmiddags kom Malin och hämtade upp mig och efter - vad som kändes som en evighetsväntan - fick vi konstaterat att tån är bruten, precis vid roten av tån. Av. Itu. Trasig. Inte konstigt att jag haft så ont! Usch. 

Idag kan jag i alla fall gå utan kryckor, om jag inte böjer eller sträcker på tårna. Och det går inte fort! Och inte gör de nåt åt en liten lilltå heller, så det är bara att snällt vänta tills det inte känns nåt längre. 6 veckor skulle jag få räkna med. 




Tjejhelg

Vilken skön helg jag har haft! 

Jag & tjejerna for iväg till Tällberg med spa, trerätters middag och hotellövernattning. 

Välbehövligt och riktigt roligt med tjejsnack och ett par glas vin.






Det var första gången jag sov utan min lilla bebis. Såklart att det gick bra! Både för mig och för Råbban & Alfons. Men det var riktigt skönt att få komma hem och pussa på mina killar igen! 


 

Vår i sikte

Idag har solen värmt och vårkänslorna har varit på topp! 

Jag kunde gå i bara tröjan och känna hur solen nästan brände genom tyget. 

Ahh... Nu är det lätt att må! 


Kaffe & kaka blev det i solen. Och nästan 2 mils promenad. Härligt! 

Alfons går mer än vad han kryper just nu, så ett par vårskor är givet. 

De kom på posten idag. Så himla söta!




Årets första jobbpass

Nästan ett helt år tog det.
Idag jobbade jag ett par timmar på cafét, för första gången på nästan ett helt år! Jag jobbade 23/12-14 senast. 

Jag är fortfarande mammaledig och kommer vara det i ett halvår till. Jag ringdes in i kris idag. Men jag tackade såklart ja. Kul att stå på rätt sida av kassan igen! Vilket roligt jobb man har! 

Nu står det inte på förrän jag börjar jobba på riktigt, och då kommer jag sakna mina heldagar med Alfons! 

De här året har bara rusat iväg! Det har gått så himla fort! Jag har levt i en bubbla. En underbar bubbla. Med min bebis 💙 Min bebis som spenderat lika låg tid utanför magen som han gjorde inuti. 9 månader. Kan ni förstå?!




Mammig och så

Mitt hjärta svämmar över 😍😍😍


Han är så himla fin!!! 

Just nu ligger han och sover. Förhoppningsvis för natten. 

Dagarna ser ut som så: han vaknar och är jätteglad och pratar högt. Sen är det bära barn som gäller... Senaste veckan har han varit i ett väldigt behov av närhet och tröst. Han kan krypa iväg några sekunder och pilla på någonting men kommer snabbt på sig själv, kryper till mig i full fart och ska upp i famnen. Om jag inte plockar upp honom bums (om jag håller en varm kaffekopp i handen eller tex sitter på toaletten) blir han supergnällig för att sedan brista ut i gråt. 

Jag har förstått att det är en fas/period de går igenom. De börjar bli självständiga små individer och börjar upptäcka den stora läskiga världen. Tur att mammas famn alltid finns nära. Är både jag och Robert hemma så duger sällan Robban. Något annat som inte duger: min rygg! Huj vad svag man har blivit! Och det märks att man fått bära den lilla killen flera dagar i rad nu. Jag känner mig alldeles krokig! 

Imorgon ska vi till BVC så då får vi veta hur tung o lång han är :) Längesedan vi var där sist. 



Det här med att ena dagen amma och andra dagen inte

Kunde inte hjälpa att småle lite när jag fick syn på min BH, som låg sådär skönt avslängt mitt på bordet, med iläggen kvar och allt. 



1. Observera att det inte finns något spänne på bandet - alltså att det inte är någon amnings-BH. Alfons och jag har kommit så pass långt att det finns tillfälle att ha vanliga bh's på sig! Nice.

2. Det är en sprillans ny BH eftersom jag fått lov att kasta alla jag ägde pre-graviditet & amning... 

3. Ni förstår inte hur skönt det kommer vara den dagen jag slipper använda ilägg.

4. Ni förstår inte hur konstigt det är att längta till en tid utan amning när man samtidigt vet att man kommer sakna det! 

Just nu äter Alfons frukost, mat, kvällsmat och mellanmål samtidigt som vi ammar lite då och då. För 8 månader sedan trodde jag att vi skulle ha slutat med amningen redan, men just nu känns det bra. Just nu vill jag inte sluta. Just nu får jag fortfarande ha amnings-BH lite då och då. Just nu får jag fortfarande oroa mig ifall jag glömt iläggen. Just nu känns det bra att vi iallafall är en bit på väg. 





Han kommer alltid vara min lilla bebis. Min förstfödda

Kan ni förstå att den här lilla krabaten snart är 8 månader gammal? 

Det kan inte jag! 


Kan ni förstå att han kryper runt och reser sig mot allt, sätter sig ner och kryper iväg igen..? 

Det var ju typ nyss som han kröp runt i magen på mig... 

Min lilla Alfons. Min fina lilla kille. Du har väl aldrig varit ett litet spädbarn som bara åt och sov..? Sån där liten med ryckiga rörelser och fundersam blick..? 

8 månader är inte en särskilt lång tid i ett liv, men man glömmer bort så fort, hur det var den där första tiden. Alfons är minsann inget litet spädabarn längre. Hur länge till kan jag kalla honom bebis


Alfons, knappt en månad gammal


Ännu en färdighet

Jättekul att grabben lärt sig ställa sig upp, bara det inte sker under nattningen! 

Igår var han helt hopplös! Var jättetrött och kunde somna om han bara låg stilla i 10 sekunder! Precis när han höll på att somna så reste han sig snabbt upp, för att inte somna... 


Vi har köpt ett huvudskydd åt grabben som han har på sig på dagarna. Han lär ha det. Vild var ordet! 

Gos

Jag kan inte få nog av den här killen ❤️



Mammahjärtat smälter

Det var längesedan jag uppdaterade någonting här...

Idag har vi tagit några fina bilder på lilla familjen. Jag insåg någonstans att min lilla grabb börjar bli stor! Efter att ha bläddrat igenom dagens bilder fick jag lov att gå tillbaka till arkivet då Alfons bara var 1-2 månader gammal. Min lilla skrutt!! Växer du i den här takten så har du snart växt om mig... 

Snart 7 månader gammal! På söndag. På kanelbullens dag. Det ska vi fira med massa nybakade bullar! 

Annars då? Vi mår bra. Vi myser och sover på dagarna. Nätterna har varit sisådär den senaste veckan. Som jag har förstått så kan den rubbas när barnet går igenom en större utveckling: i det här fallet, lärt sig krypa. Min lilla kille är helt vild! Han ålar och drar sig fram, tar något kryptag då och då, men blir alldeles för ivrig och måste snabbt fram. På bara någon dag har han lärt sig att man kan dra sig upp mot saker och ställa sig. Helt vild var ordet... Han är så nyfiken. Och envis. En mycket aktiv liten kille. 

Alltså på riktigt..? Hur go är han inte?



God natt!

När jag lyckats natta Alfons utan att amma honom, vagga honom eller ge honom napp... Den otroliga lättnaden går inte att beskriva - det tänds ett hopp inom mig! Det finns faktiskt andra sätt att natta honom på! 

Bara för några timmar sedan så var jag så trött på amning - speciellt att det är det enda sättet han kommer till ro på, och somnar. Jag var så trött på att han vaknade var 30:e minut och bara kunde somna om ifall man slängde åt honom ett bröst. 

Det har ju blivit lite tokigt på det viset, att jag "lärt" honom att sova efter amning. Det tokiga är ju att han bara somnar efter amning också.... Undantag är bilturer och promenad i vagnen, då kan han somna. Och några enstaka gånger i råbbans famn. Annars så är det bara bröstet som söver honom. 

Så när man lyckats få honom att somna utan bröstet så är det en liten vinst! 

Just nu ligger han i sin säng (som är ihopskjuten med vår) och sover efter ett x antal strykningar över hans rygg. 

God natt

Från bilturen tidigare idag. Man blir trött av att spatsera i Falu stad och fika i Torsång. Han sa inte ett ljud på hela resan, utan satt och var så lugn i sin vagn hela tiden. Vår duktiga kille ❤️

Sömnplaner

Jag har läst inledningen och de två följande kapitel. Det här känns som vår räddning när det kommer till sömn. 

Den här mamman har redan ett för skört hjärta efter för mycket skrik från Alfons första tid i livet. Skrik-metoden är inget för mig! Usch. 

Enligt flera testpersoner i boken så funkar Pantley's metod somna utan gråt. Ska bli så spännande!



Hej å hå

Andra passet på vecka 1. 

Fortfarande laddad.

Idag joggade jag liiiite snabbare på intervallerna. Tänk vad lite gör mycket. Idag var jag mer utmattad än sist. Kan ha något att göra med att det var varmare idag också. Kanske. 

Jag insåg att det är första november 10 veckor framåt. Kul om jag lyckas hålla detta uppe. Höst, sömnbrist och förkylningar kan bli mitt hinder. Får bli många apelsiner! Snart är det ju satsumas-tider, då är det lätt att få i sig c-vitaminer!

Iallafall...

Pass 2 av 30 avklarade! 

Skönt!





Vecka 1. pass 1.

Idag började jag mitt 10-veckors träningsprogram. Om 10 veckor ska jag kunna springa 1 mil. Det är så himla spännande ifall jag klarar det! Det känns som att det kan finnas några hinder på vägen. Sömn, bland annat... 

De fyra första veckorna är det väldigt lugna pass, för att vänja kroppen vid träningen, att inte gå ut för hårt och skada sig. 

Upplägget är 10 veckor, 3 pass i veckan varpå bålstyrka är medräknat i ett av de tre. 

Idag gick det jättebra! Jag behöver nog programmet, för annars hade jag joggat på mer idag, för när jag var klar så kände jag att jag hade mer energi kvar, mer att ge. Det är bäst att börja easy. Det var ju trots allt över 1 år sedan jag tränade sist! Och det märks! Jag kände mig så himla svag i axlar och rygg, och det kändes som att allt guppade i takt med stegen. Det kan bara bli bättre!


Taggad! 

Lördagsnatt

Imorgon är det en vecka sen Robert åkte till Prag. Som det ser ut så kommer han hem imorgon och då får jag äntligen krama och pussa på honom igen! 

Veckan har gått fort! Innan han åkte funderade jag på hur det skulle gå att vara helt själv med Alfons, dag och natt. Så här med facit i handen så hade jag ingenting att oroa mig för. Dagarna har gått så fort och Alfons är glad mest hela tiden. Dessutom har jag fått hjälp/avlastning av både Alfons farmor och mormor. Himla bra att dom finns! 

Min lilla solstråle ❤️




Nytt till Alfons växa-låda

Höstnytt till Alfons.

Hur fina är inte dessa mönster?

Jag gillar Lindex!




Tidigare inlägg
RSS 2.0