Tre år sedan


Igår träffade jag gamla klasskompisar. En som flyttade direkt till Frövi och som jag inte sett sen vi hoppade på studentflaket.

På nåt sätt så kändes det som vi hade setts dagen innan. Så naturligt. Så himla trevligt. Man inser att man saknar gamla klassen. Som alltid fick en att skratta. Oavsett. Naturligt. Högt.

Jag är så tacksam för min gymnasietid.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0