Tänk vad lite kan göra mycket


Ikväll fick jag åka till Borlänge, bara jag och Maria. Alfons fick stanna hemma med sin pappa. Vi kan ju göra så nu när vi ger Alfons ersättning på kvällarna. 

Det var första gången som jag lämnade grabben längre än till ICA och tillbaka. Efter två dagar med konstant gnäll och skrik så var detta just vad jag behövde. 

Lite shopping på Ikea och mat på Max, bara jag och Maria. 

Barnskrik var inte illa alls när jag kom hem. Full-laddad med energi kröp vi ner i sängen för ett kvällsmål, tålmodig och alldeles lugn var jag och det smittade av sig på grabben. Efter 10 minuters snuttande sov han för kvällen. 

Tänk vad lite kan göra mycket. 

När jag kom hem kom jag och Robert överens om att jag ska få minst en eftermiddag/kväll då han tar hand om grabben helt själv och jag får göra vad jag vill. Ta hand om bara mig själv. Det här behöver jag för att ladda upp mina tålamodsdepåer. 

Missförstå mig inte, jag älskar att vara hemma med Alfons. Men hans skrik skär i hjärtat och efter en dag är jag helt slut, och för att inte tala om att jag känner mig värdelös och otillräcklig..?För att jag ska bli en tålmodig och bra mamma så behöver jag komma ifrån och ladda batterierna lite då och då. 

Det kommer bli bättre.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0