Ikväll har jag jobbat.
Stänger cafét kl. 22.

Jag var typ själv (1-2 pers, kom och gick)
från kl. 19.

Jag borde inte lämnas själv.
Jag blir bara att tänka då.

Tänka för mycket på saker.
Saker jag inte borde tänka på.

Det var längesen jag var själv.
Längesen jag kände mig så själv.
Längesen jag faktiskt tänkte så.


Maybe i shouldn't be so careless
with what i give away.



Nu ska jag och pappa mysa ner oss
i en varsin soffa och äta ostbågar,
trots att jag börjar jobba igen om åtta timmar.

Bara vara.
Inte vara själv.

Han är bra, min pappa.