Vågar knappt hoppas, tro eller förvänta mig något.
Men jag vet, att om jag faller på näsan nu
så tänker jag resa mig och vända nosen åt ett annat håll.

Och inte se bakåt.

För vi vet ju att vi rör oss åt det håll nosen pekar.

Och jag trivs så när min nos pekar mot din. Snuddar vid din nos,
alldeles efter att vi sagt godnatt och börjar andas tungt.
Somnar. Alldeles nära.