Min fina kille. MIN!
Kan. Inte. Sluta. Titta. 
Min gose!
Med den här mössan går det inte vara annat än söt - trots magknipet ! 
Usch för elaka magar!
Idag är första dagen sen i söndags som jag kunnat få i mig något ordentligt att äta. Jag vet inte om jag varit magsjuk eller fått i mig något konstigt, för min mage har inte varit som den brukar! Hela natten till måndag fick jag springa upp en gång i halvtimmen för att kräkas. Sen dess har jag bara känt mig sur i magen, ständig känsla av illamående. Idag gick känslan över till hunger. Vi åt risgrynsgröt och ostmacka till kvällsmat och det var så gott! Det kanske inte är så konstigt att jag inte kan sova och känner mig pigg nu när klockan snart slår tolv - såhär mycket energi har inte min kropp fått sammanlagt på tre dagar!?
Jag ligger i sängen nu och tänker på hur mycket jag måste somna, för snart är det dags att amma igen, och det skulle vara skönt att få sova lite mellan gångerna...
Och påtal om lilleman så hoppas jag verkligen att han klarar sig från hemska magbakterier! Han verkar pigg ändå och vi byter flera kissblöjor om dagen, och han tycks må bra, så det är skönt! Vad vi alla skulle vilja slippa nu är den där hemska magknipen han har imellanåt. Det mullrar i hans mage och han gör inget annat än att spänna sig och skrika för allt han är värd. Stackarn! Jag skulle ta magknipen om jag bara kunde, alla gånger!
Tiden går fort när man har roligt!
Vid den här tiden (22:30) för fyra veckor sedan låg jag i sovrummet och klockade värkar. Om jag bara visste då vad jag visste idag.
Min finaste kille var absolut värd varenda värk!
Nu ligger han nöjd i min famn och snusar så sött. Det går inte att titta sig mätt <3
<3
Det är något magiskt över en nöjd bebis. Ett litet knyte som ligger i famnen och tittar en rakt i ögonen.
Ingen är så fin som min lilla pojke. Ingen kan vara stoltare än vi! En härlig cocktail av mig och min fina sambo.
Någonstans mellan amning och blöjbyten så insåg jag vad meningen med livet är <3
Mina favoriter.
Där på bröstet ligger en cocktail av mig och finaste killen. Världens lenaste kinder och lår. Världens finaste lilla pojk. Vår pojk. ❤️
+ 6 dagar
Att ha ett barn i sin mage är verkligen det märkligaste och det häftigaste jag har varit med om.
Du kan väl ta och komma ut nu..?
Jag kan bli alldeles snurrig och fascinerad när jag tänker på hur kroppen fungerar, hur det växer ett liv inuti mig som snart är klar för ett liv på utsidan. Otroligt häftigt alltså. Att jag i princip inte behöver göra någonting, bara gå och vänta.
Jag har haft det otroligt bra under mina 9 månader som gravid. Illamående och trötthet hör till, och det är tanken på att allt är som det ska som har fått mig att stå ut de första veckorna, som faktiskt var jobbigast.
Visst saknar jag att bara få vara jag i min kropp, kunna dansa och ta ut sig rejält på ett träningspass eller få sova utan att någon studsar på kissblåsan. 9 månader är en sådan kort tid i sitt liv och jag längtar verkligen på min belöning nu! Jag vill se vem det är!
Du kan väl ta och komma ut nu..?
I väntans tider
Ingen bebis än!
Sydde klart lilla sirapskakans babynest idag. Började med detta för längesen, men det var så svårt och för krångligt för mitt tålamod så det har bara legat orört under en tid. Men idag tog jag tummen ur och sydde klart det - skevt och knöligt, men mjukt och personligt ;-) Det kommer helt klart att fylla sin funktion i alla fall :-)
Vi räknade ut att lilla bebisen skulle komma idag, men efter ultraljudet blev vi flyttade 3 dagar, så söndag är vårt bf.
Jag hade en känsla av att han skulle titta ut nu till helgen, men jag är så dunderförkyld så jag har sagt åt honom att han gärna får vara kvar tills jag blivit frisk. I alla fall tills jag kan andas genom näsan - för i övrigt är jag ganska pigg. Men det är också det som är så irriterande - att inte kunna andas med näsan! Det blir värst när man är stillasittande och på morgonen... Men jag ser ett slut på det här i alla fall. Det är bättre idag än vad det var igår, så jag räknar med att vara kry på söndag! Sen är det bara att ladda upp energidepåerna igen för snart ska det springas marathon!
Sydde klart lilla sirapskakans babynest idag. Började med detta för längesen, men det var så svårt och för krångligt för mitt tålamod så det har bara legat orört under en tid. Men idag tog jag tummen ur och sydde klart det - skevt och knöligt, men mjukt och personligt ;-) Det kommer helt klart att fylla sin funktion i alla fall :-)
Sunday.
Söndagsbrunch, dukat för två.
Idag fick vi förmiddagsbesök av Jajja :) Brunch (och massa mumsigt) stod på menyn. Jag var förvånansvärt pigg när klockan ringde imorse efter en seg natt med alldeles för lite sömn och för mycket halsbränna.
En del lyssnar på musik, men jag "lyssnar" på Netflix när jag donar :) Just nu kör jag igenom alla Vänner-avsnitt. Då gick det undan bland smoothies, amerikanska blåbärspannkakor och äggröra. Nu är jag mätt och känner tröttheten smyga sig på.
Vad skönt det är med en sambo som är lika seg som jag idag, så jag kan lägga mig bredvid och vila ikapp.
Ha en bra söndag!
Sånt där dom snart inte är i vanlig ordning...
Då har vi krupit ner under täcket med boken i handen, speldosan på magen och en sparkande bebis. Allt är i vanlig ordning.
God natt 
<3
Under min tröja så finns en härlig cocktail av mig & den här fina killen. Kan man bli annat än stormförtjust av bara tanken..?!
Robert leker "gissa vem jag är nu"
Tycker synd om mig själv...
Kombon av olidlig smärta och gravidhormoner resulterar i en hungrig lipsill med foten i högläge, som endast kan röra sig när det är akut med sikte mot toaletten.
Är det värt det?!??
Hade jag vetat att det skulle göra såhär ont så är jag tveksam om jag ens hade genomfört operationen...
Gravido-invalido
Idag är jag ynklig och tycker synd om mig själv... Allt på samma gång:
Jag känner av bäckenluckringar, vilket gör mina rörelser i höften väldigt begränsade. Typ, sätta sig & resa sig. Vet ni hur ofta det händer?? Vrida sig i sängen. Glöm det. Vrida sig ståendes. Glöm det.
Jag har en visdomstand som är påväg upp. Nu är det inte lika illa som det var med första tanden, men det gör fortfarande ont och kliar i tandköttet (och tåls att nämnas).
Jag har nackspärr, vilket gör att jag inte kan titta åt ena hållet, inte heller ligga på kudden som jag vill. (Föreställ er detta med en höft som lär ligga åt det hållet, pga. ovanstående info...)
Jag har (äntligen) opererat min tå för nageltrång. Imorse faktiskt. Jag har sedan jag kom hem legat och vilat i soffan, lyckats hitta en position som inte gör allt för ont, med foten i någorlunda högläge. Jag laddade upp med en bok, datorn för att kolla serier, en kopp te och virkning så att jag kunde hålla mig sysselsatt några timmar. Teet tog slut för länge sen och som ni vet så har nöden ingen lag. Jag förstod ju att jag skulle behöva resa mig upp förr eller senare. Med siktet mot toaletten kom jag ur soffan ganska smidigt och tar några steg, men får lov att tvärstanna när jag inser att bedövningen gått ur tån... Nöden går före och efter några minuter sitter jag och gråter på toaletten och tycker då synd om mig själv, att jag har så ont. För jag behöver stödja mig på ena benet för att inte belasta tån, vilket såklart är just det benet/sidan som bäckenluckringarna är som värst... Elände! Jag lyckas komma ner på golvet och kryper tillbaka till soffan där jag känner mig så hjälplös och tänker att Robert allt får komma hem snart och rå om mig... Sen tänker jag att jag inte tycks hantera "lite" smärta i tån och att jag snart ska föda ett barn!!!
Sen knackar det på dörren. Vem det var tänkte jag inte ta reda på. Att förflytta sig till/från toaletten är den enda ansträngningen jag gör nu på några timmar. Dessutom kände jag mig löjlig som gråtit över det... Föreställde mig ståendes på knä och öppna dörren...
Vet ni vad det bästa är? Att man får känna sig hjälplös ibland och gråta för att man har ont. Det jag känner nu med luckringar och nackspärr och allt, det är bara temporärt. Det är förhoppningsvis bättre om en vecka.
Nå... Nu får Robert komma hem med den där glassen han lovade... ❤️
V. 25
Jag tror inte någon av oss riktigt har förstått att det är sant. Ett litet knyte. Över 60% av graviditeten har gått dessutom. Det är ju snart!
Idag har vi köpt en barnvagn. En fin Emmaljunga city cross. Så nu är jag lite lugnare iallafall. Snart får jag gå hemma och boa, bädda & mysa! Åh vad jag längtar!
Bebis är för det mesta väldigt lugn fortfarande, men på kvällarna när vi gått och lagt oss är det en som vaknar minsann. Det är en härlig känsla, när han ligger där inne och knuffas, vår lilla sirapskaka!
Knuffas lite till där inne du, så ses vi i februari <3
Sånt där man inte kan förklara i ord <3
Två tummar upp & en liten bulle-bula. Kärlek <3
Sitta-inne-o-kolla-serier-väder!
"Min puls är inte vad den en gång varit, är en sak som är säker!" Var det enda jag kunde tänka på när hjärtat slog snabbt och hårt på gymmet tidigare idag. Skönt att ha kört ett pass igen. Det har mest blivit promenader (om måndags-löpturen såklart) senaste veckorna.
Jag njuter av min semester helt enkelt.
Planen är att träna upp rygg & axlar så att man orkar jobba hela hösten. Och kolla på serier & äta vattenmelon. Cykla. Ta många kvällsdopp. Sånt där, ni vet. Sånt som hör sommaren till. Bara... Inte göra någonting alls - sånt är jag bra på! :-)
Best day of my life
På fredag är det äntligen midsommarafton. Vilket innebär att första halvan av året har gått, att vi har sommaren kvar, att jag får semester efter helgen och att allt är bra.
Jag har redan smygstartat sommaren med stockholmshäng, konsert och mysiga picknickar!
Jag är så förväntansfull!
Bitter.
Nu ska jag göra en sak klar här... Det här med att få veta att ens nära vänner ska få barn och förlovar sig VIA sociala medier... INTE OKEJ!
Det gör det ÄNNU MER INTE OKEJ (om möjligt) att publicera en sån stor livshändelse när man själv klagat över hur någon annan gjort så. Hyckleri.
Det känns bättre att skriva med stora bokstäver. Så. Nu känns det bättre.
God natt.
Life gets better
Sånt där som man längtat till under hela vintern och våren;
Sitta på en veranda. Dricka vin. Grilla. Kunna gå ute utan tröja. Allt är bra. Livet är lätt.
I helgen är jag ledig. Och det är sommarvarmt ute. Och jag får tillbringa den med människor som gör att jag skrattar högt och rakt ut. Älskar såna kvällar. Igår var vi till det Berglundska residenset och grillade. Ikväll blir det familjen Lindblom-Landström. Fram tills dess blir det en tur på inlines o salladslunch ute i solen!
Känslan av att vara komplett.
Den finaste killen jag vet. Den muppigaste och den absolut största skojaren jag känner. Min. Och jag kunde inte vara lyckligare.
